NYHETER

Koppartak – värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen


Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett kulturarv värt att bevara. Men i takt med ökande luftföroreningar har koppartaken blivit ifrågasatta för sin miljöbelastning. Frågan som väckts är hur koppar som sköljs av taken med regnvattnet påverkar miljön.

Hur ser framtiden ut för koppar som byggnadsmaterial?

Finns det en lösning som kan tillfredsställa både byggnadsvårdare, arkitekter och miljökontor?

För en gångs skull är svaret ”Ja”.


Koppar är ett lätt och lättarbetat byggnadsmaterial. Eftersom koppar inte rör sig särskilt mycket vid temperaturväxlingar passar det bra i vårt nordiska klimat. Lägg till det att ett koppartak är korrosionshärdigt, har en livslängd på minst 100 år och inte kräver någon speciell skötsel och du verkar ha hittat ett perfekt byggnadsmaterial. Så vad är haken?


Koppar – hur farligt är det?


Koppartakens gröna eller röd/bruna färg är en synlig effekt av att koppar oxiderar. Regnvatten som sköljer över taken löser upp och spolar med sig den oxiderade metallen ner i dagvattensystem, vidare till avloppsreningsverk eller ut i sjöar, recipienter och grundvatten. Hur skadligt detta är beror dels på om den frigjorda kopparn kan tas upp av djur och växter, dels vilka halter och mängder som når vattendragen.


Människan är inte särskilt känslig för koppar vilket återspeglas av att den tillåtna halten av koppar i yt- och grundvatten som föreskrivs av EU:s gemensamma vattendirektiv för dricksvatten är 1000-2000 µg/l. Vissa mark- och vattenlevande mikroorganismer är däremot mycket känsliga och påverkas redan vid halter runt 5 µg/l. Skadligast är kopparn när partiklarna är mellan 100–1000 µm i storlek. Ungefär 85 % av regnvattnet som spolas ner från koppartak innehåller partiklar i den storleken. Nicolai Mangold på 3P Technik i Tyskland berättar att man redan för 15 år sedan uppmärksammade problemet med metallförorenat dagvatten i samband med att fiskståndet i Rhen minskade kraftigt.
De som förespråkar koppar menar att den biotillgängliga, joniserade formen aldrig når grundvatten eller vattendrag i skadliga halter. Även om halten av kopparjoner i dagvattnet är hög direkt efter att regnvatten runnit över ett koppartak menar man att kopparjonerna binds i marken av organiskt material. Åsikterna om hur allvarlig kopparns inverkan på miljön är, skiljer sig alltså åt.


Fritt från metaller med filter

En enkel, kostnadseffektiv lösning är att rena dagvattnet med filter. I Tyskland där man har längre erfarenhet av pro-blemet, ökar rening av dagvatten med filter konstant. Nicolai Mangold bekräftar att ungefär hälften av takvatten från metalltak renas med filter idag.
Filtren är lätta att rengöra vid behov, kan bytas ut och slutligen destrueras eller återvinnas. Jämför det med en mark-bädd i ett trafikerat område där ett toppskikt jord på 20–50 cm måste grävas ut och deponeras som förorenade jord-massor – en betydligt mer komplicerad och dyrbar process.
I Sverige finns sedan några år 3P Techniks filtersystem Hydrosystem 400 resp. 1000 för rening av metaller i dagvatten. Filtren finns i olika utföranden beroende på avrinningsområdets belastning och vad dagvattnet i huvudsak ska renas från föroreningar från trafik eller metalltak. Normalt reducerar filtren förekomsten av metaller med 80-95 %.
Reningen sker i flera steg. I det första steget sedimenterar sand och andra tyngre partiklar. Uppsamlingsfickan i botten av filtret kan lätt tömmas utan att filterenheterna behöver tas bort. Dagvattnet passerar sedan flera filtermedier som binder metallen genom bl.a. absorption och utfällning.



Rening av metaller i dagvatten – skillnader mellan Europa och Sverige


I Tyskland finns idag krav på att allt dagvatten ska renas från metaller enligt de normer som finns inom EU. För att stimulera kommuner, fastighetsägare och industrier att rena dagvatten erbjuder myndigheterna i Tyskland vissa eko-nomiska fördelar. ”Vid nybyggnation kan man få upp till 50 % av kostnaden för dagvattensystemet sponsrad om vattnet renas och återanvänds istället för att släppas ut i dagvattensystemet”, berättar Nicolai Mangold. En annan ekonomisk för-del om dagvattnet är tillräckligt rent är att man slipper betala den del av VA-taxan som gäller dagvatten, ca 1,5 €/m² hårdgjord yta och takyta.
I Sverige har rutinerna kring dagvattenrening inte kommit lika långt. Faktum är att det mesta av dagvattnet rinner ut i våra vattendrag utan att ha genomgått någon som helst reningsprocess. Problemet är att myndigheterna har små möj-ligheter att utöva påtryckningar eftersom det inte finns tydliga riktlinjer för maximal tillåten mängd tungmetall som får släppas ut till yt- eller grundvattnet. Även om det finns ett förslag från Naturvårdsverket på ett gränsvärde för koppar i sötvatten på 4 µg/l och 1,3 µg/l i saltvatten varierar kraven mellan kommuner och städer i landet. Det är också oklart vem som har mandat att gå in och kräva en åtgärd eller utmäta straff om halterna överskrids. Resultatet från den dag-vattenenkät som Rent Dagvatten gjorde 2013 visar att Sveriges kommuner vill ha tydliga regler!


Koppar i reningsverken

Slam från reningsverk används inom jordbruket för att gödsla åkrar. Med tanke på att slammet kan innehålla koppar kommenterar Ann Mattsson på Gryaab:
”För många reningsverk i Sverige, inklusive Ryaverket i Göteborg, är koppar ett av de ämnen som behöver minska ytterligare i slammet för att man även på mycket lång sikt hållbart ska kunna använda slam i kretslopp till jordbruket.
Den största delen av kopparmängderna i slammet kommer från dricksvattenledningarna. En mindre, men betydelsefull, del kommer från kopparkonstruktioner i samhället, som kan komma till reningsverket i de fall då dagvatten avsiktligt eller oav-siktligt leds via avloppsledningar till reningsverk.  Här är det viktigt att fastighetsägaren, byggaren och samhället tar ett hel-hetsansvar när man bestämmer vilka material som används i staden och tar konsekvenserna av sina val. Anser man att det är nödvändigt att använda koppar så kan fungerande reningsåtgärder vara ett alternativ oavsett om dagvattnet leds till reningsverket eller till en bäck.
Många länder har betydligt lägre halter än Sverige, vilket visar att det finns stor potential för ytterligare minskningar av just kopparmängderna genom kloka materialval eller reningsåtgärder.”


Möjligheter att styra upp reningen av dagvatten i Sverige


Hur skulle man kunna motivera fler i Sverige att ta behovet av att rena dagvatten från t.ex. koppar på allvar? Vid ny-byggnation av kontors- och industrifastigheter finns en del krav som måste uppfyllas för att bygget ska få ett miljöcertifikat. Däremot är det svårt att göra något åt förorening från befintliga byggnader. Förutom att väcka en större medve-tenhet om både kort- och långsiktiga fördelar med att rena av dagvatten, behövs ett tydligare regelverk som kommuni-ceras ut till berörda parter på ett lättförståeligt sätt.

 

EU's Vattendirektiv

I EUs vattendirektiv, som i Sverige tagits upp i miljöbalken, vattenförvaltningsförordningen och i centrala myndighetsföreskrifter, finns tydliga riktlinjer som reglerar hur avloppsvatten ska renas. Här finns explicita regler som ger myndig-heterna möjlighet att t.ex. förbjuda användning av toaletter i en fastighet som inte uppfyller kraven för avloppsrening efter juli 2014. I samband med vattenmyndigheternas beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvalt-ningsplaner i december 2015 kan även beslut om gränsvärden för koppar bli aktuellt.

Hur förberedd är du för ett sådant beslut?

 

pdfLäs hela artikeln...

Nyheter